Normer, tekniska regler och standarder bör så långt det är möjligt alltid återspegla det aktuella tekniska och vetenskapliga läget och andra relevanta discipliner.

Om till exempel Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) publicerar en ny standard för ledningssystem kommer den att granskas första gången efter cirka fem till sex år för att se om en anpassning av innehållet och/eller språket är nödvändig. Samma förfarande följs med standarder som har funnits på marknaden i flera decennier.

Om det konstateras att respektive standard inte längre är aktuell måste den revideras. Beroende på omfattningen och komplexiteten går det ytterligare ett till två år från det att översynen påbörjas till dess att den nya versionen offentliggörs. Om revideringen är av grundläggande karaktär talar man också om en "större revidering".

Om vi tittar på de enskilda generationerna av den förmodligen mest kända standarden för ledningssystem för kvalitet (ISO 9001) får vi följande historik:

  • Första offentliggörandet 1987.
  • Första revidering 1994
  • Andra revidering 2000
  • Tredje revidering 2008
  • Fjärde revidering 2015

ISO 9001 är alltså nu i sin femte generation. Revideringarna 2000 och 2015 var mer omfattande och mer grundläggande än de andra, och 2015 års generation kallas med rätta för den "stora revideringen": den "stora revideringen" förde inte bara med sig långtgående innovationer när det gäller innehållet, utan också en helt ny struktur och ett antal nya termer.

År 2021 sattes ISO 9001 återigen på prov. Den ansvariga tekniska kommittén ISO/TC 176 bekräftade dock den nuvarande versionen ISO 9001:2015 utan några ändringar. Detta innebär att det inte kommer att ske någon revidering av den viktigaste certifieringsstandarden för ledningssystem under de närmaste åren.

Författare
Ute Droege

DQS expert for quality management systems, long-time auditor and experienced trainer for ISO 9001.

Loading...