Följer din organisation GRI-standarderna för hållbarhetsrapportering? Då bör du vara uppmärksam! Det har skett en del förändringar i revideringen av de universella GRI-standarderna, som gäller för organisationer av alla typer och storlekar. Även om många av de föreslagna ändringarna är mindre, finns det ett antal ändringar som kommer att tvinga vissa rapporterande företag att ompröva innehållet i sina hållbarhetsrapporter. Dessutom har GRI:s rapporteringssystem uppdaterats. All viktig information finns nedan.
De universella standarderna beskriver de grundläggande principerna och ramarna för GRI:s ramverk. Att ändra dem får därför långtgående konsekvenser - även för de ämnesspecifika standarderna. I den här artikeln presenterar vi de viktigaste förändringarna.
Ändrad struktur
Som en påminnelse kan nämnas att GRI:s ramverk tidigare bestod av två typer av standarder:
- De så kallade universella standarderna, som gäller för alla rapporterande organisationer (101, 102 och 103).
- Ämnesspecifika standarder som fokuserar på specifika hållbarhetsämnen som mänskliga rättigheter, avfall, utsläpp osv. (200, 300 och 400-serien).
I och med revideringen av de universella standarderna uppdaterades systemet för rapportering enligt GRI. De universella standarderna (de kan identifieras med den gröna täckningen) har bytt namn till:
- GRI 1: Grundläggande 2021
- GRI 2: Allmänna upplysningar 2021
- GRI 3: Materiella ämnen 2021
De så kallade sektorspecifika standarderna är nya. De kan identifieras med ett brunt omslag och ett tvåsiffrigt kodnummer. De sektorspecifika standarderna innehåller inga nya upplysningar, men hjälper företagen att identifiera sina väsentliga ämnen. De identifierar och beskriver de viktigaste ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenserna av en sektor, vilket sätter ramarna för rapporteringen. Den första sektorspecifika standarden för olje- och gasindustrin publicerades i oktober 2021. En andra standard för jordbrukssektorn förväntas följa inom kort.
De ämnesspecifika standarderna kvarstår. Tre ämnesspecifika standarder drogs dock tillbaka eftersom innehållet antingen upphörde eller ingick i de reviderade universella standarderna. Efter revideringen finns det därför nu 31 ämnesspecifika standarder. Alla har ett lila omslag och ett tresiffrigt kodnummer.
Påverkan och begreppet väsentlighet
Ett av nyckelbegreppen för hållbarhetsrapportering är "väsentlighet": med detta begrepp menas att rapporterna måste fokusera på de frågor som är mest relevanta för den rapporterande organisationens hållbarhetsresultat. Många hållbarhetsrapporter enligt GRI-standarderna innehåller en väsentlighetsmatris som anger relevansen och prioriteringen av specifika hållbarhetsfrågor. Exempelvis kommer företag inom olje- och gasindustrin sannolikt att rapportera utsläpp som en av de viktigaste frågorna, medan företag inom tjänstesektorn kanske fokuserar mer på sociala frågor som t.ex. de anställdas välbefinnande.
Det finns dock olika metoder för att definiera väsentlighet. Många företag rangordnar fortfarande frågor på två axlar:
- Relevans för intressenterna och
- Relevans för företaget.
Det bör dock noteras att detta tillvägagångssätt inte har stämt överens med GRI:s standarder på många år. Definitionen av väsentlighet i 2016 års version bygger också på två axlar, men dessa är:
- Inflytande på intressenternas beslut, och
- Väsentlighet av ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter.
Hur kommer denna förändring att påverka praktiken? Fokus kommer helt och hållet att flyttas till påverkan: Rapporterande organisationer kommer att behöva se till att de förstår sina faktiska och potentiella ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter. Naturligtvis måste intressenterna fortfarande involveras. Målet är dock inte att förstå intressenternas prioriteringar, utan snarare att samla in information och perspektiv som bidrar till en bättre förståelse av organisationens påverkan.
Påverkan och due diligence
Detta fokus på påverkan innebär att rapporterande organisationer måste upprätta en process för att identifiera och hantera sin påverkan. Det är här som begreppet due diligence kommer in i bilden. Begreppet, som nästan helt saknades i den första versionen av standarden, står nu i centrum. Due diligence definieras som "den process genom vilken en organisation identifierar, förebygger, mildrar och redovisar sina faktiska och potentiella negativa effekter på ekonomi, miljö och människor".
En av de viktigaste frågorna som rapporterande företag måste redovisa i sin strategi för due diligence är påverkan på mänskliga rättigheter. Som beskrivs i DQS blogg arbetar många länder för att göra due diligence avseende mänskliga rättigheter obligatorisk(länk). Genom att uppdatera GRI-standarderna säkerställs således en bättre anpassning till FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och de olika nationella lagstiftningsinitiativen.
Skillnaden mellan grundläggande och omfattande rapportering tas bort.
En annan anmärkningsvärd förändring är att skillnaden mellan rapportering som endast omfattar kärninformation (Core) och rapportering som omfattar heltäckande information (Comprehensive) tas bort. Denna förändring innebär att rapporterande organisationer måste tillhandahålla all information för alla ämnen som anses vara väsentliga.
Tidsplan och nedladdning
Tillämpning av den nya versionen av de universella standarderna är obligatorisk från och med den 1 januari 2023. Ett snabbt genomförande av de nya standarderna före tidsfristen välkomnas av GRI.
Här kan du ladda ner de reviderade GRI-standarderna. En översikt över vanliga frågor finns här.
Hur DQS kan stödja din hållbarhetsrapportering:
Som en oberoende leverantör av revisions- och försäkringstjänster kan vi stödja dina hållbarhetsrapporteringsprocesser med följande tjänster:
- Utbildning: DQS är en certifierad GRI-utbildningsleverantör
- Oberoende granskning och verifiering: Vi är en AA1000-licensierad leverantör av säkerhetstjänster för hållbarhetsrapportering (mer information).
- Verifiering av KPI:er för hållbarhet (mer information).
Nyhetsbrev från DQS
Håll dig informerad och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Författare
Dr. Thijs Willaert
Dr. Thijs Willaert is Global Director Sustainability Services. In this role, he is responsible for the entire ESG service portfolio of DQS. His areas of interest include sustainable procurement, human rights due diligence and ESG audits.
Loading...