Den 11 juni 2021 var det äntligen dags: det tyska parlamentet antog lagen om omsorgsplikt i leveranskedjan (LkSG). Lagen, som även kallas Supply Chain Act och Due Diligence Act, kommer att träda i kraft den 1 januari 2023. Ta reda på allt du behöver veta om den kommande lagen nedan.

Bakgrund

Var avsikten med namngivningen att göra en ironisk anspelning på längden på de debatter som ägt rum? Förmodligen inte - men det råder inget tvivel om att lagen var en svår leverans. Redan den 10 februari 2019 rapporterade nyhetssajten TAZ om ett förslag till en så kallad värdekedjelag som utarbetats av det tyska federala ministeriet för ekonomiskt samarbete och utveckling (BMZ) under Gerd Müller. Denna lag skulle kräva att företag vidtar åtgärder som syftar till att skydda de mänskliga rättigheterna i värdekedjan - den så kallade due diligence-principen för mänskliga rättigheter.

Så snart planerna hade offentliggjorts utbröt en häftig debatt: Har företag i Tyskland överhuvudtaget något inflytande över vad som händer i deras leveranskedja? Kommer en sådan lag att leda till konkurrensnackdelar gentemot andra länder? Bör miljöpåverkan inkluderas?

Den LkSG som nu har antagits är en kompromiss:

  • Å ena sidan innebär lagen inget mindre än en övergång från frivilligt företagsansvar till lagstadgad aktsamhet.
  • Å andra sidan har kraven försvagats avsevärt, till exempel när det gäller övervakningen av indirekta leverantörer. Civilrättsligt ansvar saknas också.

I den här artikeln sammanfattar vi gärna de viktigaste punkterna.

De viktigaste punkterna i korthet

Kraven i LkSG är egentligen inte nya: de bygger på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, som offentliggjordes redan 2011. I Tyskland antogs den nationella handlingsplanen för företag och mänskliga rättigheter (NAP) 2016 på grundval av dessa vägledande principer.

De fem centrala delarna av aktsamhetsprincipen.

  1. Ett offentligt policyuttalande om respekt för de mänskliga rättigheterna finns.
  2. En process för att identifiera faktiska och potentiella negativa konsekvenser för de mänskliga rättigheterna finns (riskanalys).
  3. Lämpliga begränsningsåtgärder och kontroller av deras effektivitet har införts.
  4. Rapportering sker.
  5. Företaget inrättar eller deltar i en mekanism för klagomål.

För företag som redan har anpassat sig till FN:s vägledande principer bör det inte krävas några större justeringar. Företag som ännu inte har tagit hänsyn till de vägledande principerna och kraven i den nationella handlingsplanen, utan väntar på resultatet av lagstiftningsinitiativen, måste agera snabbt - annars riskerar de inte bara stämningar och böter, utan också ryktesspridning och störningar i leveranskedjan.

Vilka företag kommer att påverkas?

Lagen om försörjningskedjan kommer att gälla för företag med minst 3 000 anställda från och med den 1 januari 2023. Från och med den 1 januari 2024 kommer lagen om försörjningskedjan att tillämpas på företag med minst 1000 anställda. Det bör noteras att när det gäller antalet anställda kommer endast anställda som arbetar i Tyskland och anställda som är utstationerade utomlands att beaktas. För utländska företag som har en filial i Tyskland gäller lagen endast om de överskrider det redan nämnda antalet anställda i Tyskland.

Företag som inte direkt berörs av LkSG gör dock klokt i att hantera kraven ändå. För det första kan man förvänta sig en ökning av kundfrågor och kundinitierade kontrollåtgärder. För det andra finns det också en möjlighet att tillämpningsområdet utvidgas till följd av EU:s lagstiftningsinitiativ (se nedan).

Vad krävs av de berörda företagen
?

LkSG beskriver en skyldighet att anstränga sig, inte en skyldighet att lyckas. Detta innebär att företagen inte behöver garantera att inga mänskliga rättigheter kränks i deras leveranskedjor eller att miljöförpliktelser bryts. De måste snarare kunna visa att de har gjort ansträngningar för att identifiera och eliminera risker, att det finns mekanismer för klagomål och att korrigerande åtgärder vidtas vid behov.

Enligt LkSG ska företagen ha hela sin leverantörskedja i åtanke, men ansvara för den på ett graderat sätt. Detta innebär att tyska företag inledningsvis endast är ansvariga för sina direkta leverantörer, inte för leverantörernas leverantörer.

Om ett företag får kännedom om en missförhållande i sin leveranskedja måste det dock vidta korrigerande åtgärder. Så snart ett tyskt företag kan bevisas ha känt till kränkningar av mänskliga rättigheter i leveranskedjan men underlåtit att vidta åtgärder kan höga böter utdömas. Dessutom kan företagen uteslutas från offentliga upphandlingar i upp till tre år.

Den federala myndigheten för ekonomi och exportkontroll (Bafa) kommer att ta kontroll över detta. Myndigheten ska få ett "robust mandat" och kan därmed utföra inspektioner på plats och utdöma sanktioner, enligt arbetsmarknadsminister Hubertus Heil.

Dessutom ska icke-statliga organisationer och fackföreningar i framtiden få möjlighet att väcka talan mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna för utländska arbetstagares räkning. Tidigare kunde de drabbade själva stämma sig själva, men detta misslyckades ofta i praktiken på grund av levnadsförhållandena.

Vad detta innebär för behörigheten på
EU-nivå.

På EU-nivå pågår också ansträngningar för att införa en förordning om due diligence i fråga om mänskliga rättigheter. För närvarande uppmanar Europaparlamentet kommissionen att utarbeta ett förslag till en EU-omfattande förordning. Men påtryckningar från Tyskland, som är den största ekonomin i unionen, skulle kunna påskynda denna process. Eftersom LkSG inte träder i kraft förrän 2023 är det till och med möjligt att den tyska lagstiftningen redan måste anpassas till den förväntade EU-förordningen innan LkSG ens träder i kraft.

Hur DQS kan stödja dig:

Som oberoende leverantör av certifierings- och revisionstjänster kan vi stödja dina due diligence-processer på följande sätt:

  • Gapanalys och validering av dina due diligence-processer.
  • Bedömningar av mänskliga rättigheter.
  • Revisioner av efterlevnad av sociala och miljömässiga krav.
  • Leverantörsrevisioner runt om i världen.
  • Utbildning och kapacitetsuppbyggnad.
  • Granskningar av hållbarhetsrapportering
Författare
Dr. Thijs Willaert

Dr. Thijs Willaert je globalni direktor službi za održivost. U ovoj ulozi, on je odgovoran za ceo portfolio ESG usluga DQS-a.

Oblasti njegovog interesovanja uključuju održivost procesa nabavke, proveru ljudskih prava i ESG audite.

Loading...