EU-taxonomin har trätt i kraft sedan i år och tvingar stora börsnoterade företag med mer än 500 anställda att redovisa i vilken utsträckning deras verksamhet uppfyller taxonomins hållbarhetskriterier. Ramverket utvidgas gradvis och förväntas bli obligatoriskt för stora företag som omfattas av det nya CSRD inom en överskådlig framtid. Här kan du ta reda på vilka som berörs och hur, vad som väntar dig med det nya regelverket och hur du kan förbereda dig för EU:s taxonomi.
Vad är egentligen hållbart? En komplex fråga vars svar är viktigt för att skapa en hållbar ekonomi och uppfylla EU-kommissionens mål att göra Europa till den första klimatneutrala kontinenten senast 2050. Med taxonomin har EU-kommissionen nu skapat en bedömningsgrund för att möjliggöra transparenta beslut i riktning mot hållbarhet. Företagen kommer nu att vara skyldiga att redovisa sin ekonomiska verksamhet på ett öppet och jämförbart sätt och därmed bidra till en snabb omvandling av ekonomin.
Innehållet i EU:s taxonomi
I EU:s taxonomi (EU) 2020/852 bedöms den ekonomiska verksamhetens hållbarhet utifrån objektiva kriterier. Dessa kriterier definierades i en samrådsprocess av tekniska experter. I processen enades man om sex miljömål:
- Klimatskydd,
- anpassning till klimatförändringar,
- hållbar användning och skydd av vatten- och havsresurser,
- Övergången till en cirkulär ekonomi,
- Förebyggande och kontroll av föroreningar, och
- Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.
För att en ekonomisk verksamhet ska betraktas som hållbar måste den ge ett betydande bidrag till dessa klimat-/miljömål samtidigt som den inte skadar andra mål på ett betydande sätt. Dessutom måste sociala miniminormer uppfyllas.
De specifika kriterierna fastställdes i så kallade delegerade akter till EU:s taxonomi. De delegerade akterna gör taxonomin till en flexibel lagstiftning som kan förändras och som kontinuerligt blir mer restriktiv utifrån de objektiva kriterier som definieras i de delegerade akterna. Detta är det enda sättet att uppnå klimatmålen och göra det möjligt för ekonomin att kontinuerligt anpassa sig till dessa mål.
De två första delegerade akterna (begränsning av klimatförändringar och anpassning) har redan offentliggjorts. Den delegerade akten finns här:
Kommissionens delegerade förordning
Bilagor:
De fyra andra delegerade akterna kommer att följa snart och kommer att träda i kraft 2023.
För övrigt omfattas inte alla ekonomiska verksamheter av taxonomiförordningen och de delegerade akterna. Detta beror på att man prioriterar de ekonomiska verksamheter som kan bidra mest till respektive miljömål. Den första delegerade akten fokuserar på klimatmålen (anpassning till och begränsning av klimatförändringar) och omfattar därför verksamheter som är viktigast för att minska utsläppen av växthusgaser och förbättra motståndskraften mot klimatförändringar.
Detta innebär dock inte att EU:s taxonomi är irrelevant för företag som inte är verksamma inom de sektorer som omfattas. Sådana företag kan använda taxonomin för att säkerställa hållbarheten hos upphandlade produkter och dra nytta av den enklare finansieringen av taxonomikompatibla investeringar.
Tips: EU-kommissionen har gjort den så kallade"EU Taxonomy Compass" tillgänglig på Internet. Verktyget är avsett att göra det lättare för användarna att få tillgång till innehållet i taxonomin.
Vilka företag måste rapportera enligt EU:s taxonomikriterier?
För närvarande berörs stora börsnoterade företag med mer än 500 anställda av EU:s taxonomi. De måste rapportera om och i vilken utsträckning deras ekonomiska verksamhet omfattas av EU:s taxonomi och om de uppfyller hållbarhetskriterierna. I det så kallade direktivet om icke-finansiell rapportering (direktiv 2013/43/EU) definieras exakt vilka företag som omfattas av rapporteringsskyldigheten. Det håller för närvarande på att revideras och kommer att bli direktivet om rapportering om företagens hållbarhet (Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD). Vi har sammanfattat förslaget till det nya CSRD för dig här.
När CSRD träder i kraft kommer skyldigheten att rapportera om hållbarhet successivt att utvidgas till alla stora företag (noterade och onoterade) och senare till alla noterade företag oavsett storlek, inklusive små och medelstora företag. Företag av alla storlekar, även små företag, kan dock använda EU:s taxonomi för att förklara för investerare och intressenter i allmänhet om de bedriver eller planerar hållbar verksamhet i linje med taxonomin. Offentliggörande är endast obligatoriskt för stora företag som omfattas av CSRD:s tillämpningsområde.
Banker omfattas redan i dag av rapporteringsskyldigheten och måste offentligt rapportera om sin investeringsverksamhet. Indirekt påverkar detta också alla företag som är beroende av banker för sin finansiering. Slutligen kommer bankerna i allt högre grad att kräva olika uppgifter från sina kunder för att uppfylla sina egna rapporteringsskyldigheter.
Taxonomin i praktisk tillämpning
Å ena sidan riktar sig införandet av taxonomin till finansmarknadens aktörer. Genom att tillhandahålla en enhetlig definition av hållbarhet ger taxonomin dem säkerhet om att de verkligen investerar i hållbar ekonomisk verksamhet (även om man säkert kan diskutera definitionen av gas- och kärnkraft som hållbar - men det vill vi inte diskutera vidare här). Detta förhindrar effektivt leverantörer av finansiella produkter i Europa från "greenwashing", dvs. att marknadsföra finansiella produkter som hållbara när de inte är det enligt den allmänna uppfattningen om hållbarhet.
Å andra sidan påverkas företag i realekonomin av taxonomin, i första hand de företag som redan omfattas av krav på icke-finansiell rapportering. Dessa företag kommer att ställas inför ytterligare informationskrav 2022 för rapporteringsåret 2021. De kommer att vara skyldiga att redovisa överensstämmelse med taxonomin i förhållande till vissa verksamhetssiffror, t.ex. försäljning och, i tillämpliga fall, investeringskostnader. Detta kommer att göra det möjligt för investerare att bättre jämföra hållbarhetsinsatser.
Taxonomins vidare konsekvenser är fortfarande svåra att bedöma i vissa fall och kommer att påverkas av politiska faktorer och marknadskrafter i processen. Följande konsekvenser bör hållas i åtanke:
Som redan nämnts är taxonomins effektmekanism i första hand inriktad på entreprenörernas finansieringsvillkor: Om ett företag på ett trovärdigt sätt visar att en viss del av dess försäljning eller investeringar är taxonomikompatibla bör detta uppfattas av finansiella aktörer som strävar efter vissa hållbarhetsmål och leda till fler investeringar i respektive företag. På så sätt kan hållbara företag dra nytta av mer gynnsamma finansieringsalternativ och diversifiera sina finansieringskällor.
Generellt sett är det också möjligt att företag som bedriver verksamhet i linje med taxonomin får ett bättre rykte och att detta ger en konkurrensfördel.
EU:s gröna obligationer och klimatobligationer - relevans för taxonomin
Vidare bör företag i realekonomin som planerar investeringar som ger ett väsentligt bidrag till exempelvis ett miljömål kunna använda taxonomikompatibla finansiella produkter för finansiering i framtiden. EU håller på att utveckla EU:s standard för gröna obligationer för detta ändamål. Certifiering av klimatobligationer finns redan och kommer enligt EU att uppfylla kraven i EU:s standard för gröna obligationer. All viktig information om Climate Bonds-certifiering finns här.
Möjlig tillämpning av taxonomin med en cementtillverkare som exempel
Ta reda på hur taxonomin specifikt påverkar företag i denna belysande fallstudie som utarbetats av det tyska federala ministeriet för ekonomi och klimatskydd:
En cementtillverkare med mer än 500 anställda måste ange hur dess ekonomiska verksamhet förhåller sig till taxonomin. Företaget tillverkar enbart cement i sina fem cementfabriker, där varje fabrik producerar lika mycket och bidrar med 20 % till företagets försäljning. Två av de fem anläggningarna släpper ut mindre än 0,489 ton koldioxid i genomsnitt vid produktion av ett ton cement, vilket ligger under tröskelvärdet för miljömålet "klimatskydd" som anges i TEG-rapporten (från och med 2020). Företaget måste nu visa att dessa två cementanläggningar inte påtagligt strider mot något av de fem andra miljömålen (DNSH-principen). Den ena anläggningen skadar inte påtagligt något av de fem andra miljömålen, men den andra anläggningen ligger i ett område med en prekär vattensituation, där vattenbrist regelbundet inträffar på sommaren. Cementproduktionen vid denna anläggning skadar således det tredje miljömålet, hållbar användning av vattenresurser. Cementföretaget följer också alla minimiskyddsåtgärder (t.ex. OECD:s riktlinjer för multinationella företag) för sina anställda. Följaktligen skulle produktionen vid en av de fem anläggningarna och därmed 20 % av företagets försäljning vara taxonomikompatibel.
Dessutom ligger en av samma företags cementfabriker nära en flodmynning där översvämningar kan förekomma. Företaget vill använda 1,5 miljoner euro för att förbättra översvämningsskyddet och särskilt anläggningens dräneringssystem. På så sätt bidrar företaget till det andra miljömålet "Anpassning till klimatförändringar". Installationen av det förbättrade dräneringssystemet kommer inte att innebära någon betydande kränkning av något av de fem andra miljömålen. Företaget emitterar obligationer till ett värde av 1,5 miljoner euro för detta ändamål och kan redovisa sin investering i sin helhet som taxonomikompatibel.
Se: https://www.bmwi.de/Redaktion/DE/Schlaglichter-der-Wirtschaftspolitik/2020/09/kapitel-1-6-sustainable-finance-taxonomie.html
Hur kan företagen förbereda sig för
EU:s taxonomi?
Alla företag, oavsett om de berörs av rapporteringsskyldigheten nu eller senare, kommer att gynnas av att skapa rätt datagrundlag för bedömningen av EU:s taxonomi. För att ha rätt data och information tillgänglig krävs en god förståelse för EU:s taxonomi. All EU-information om detta ämne finns här.
Företag som för närvarande inte utarbetar hållbarhetsrapporter uppmuntras att överväga att rapportera. Man räknar med att CSRD-förordningen kommer att kräva att alla stora företag rapporterar från 2023, oavsett om de är börsnoterade eller inte och utan det nuvarande tröskelvärdet på 500 anställda. CSRD-kommissionen föreslår också att rapporteringskraven ska utvidgas till att omfatta börsnoterade små och medelstora företag, med undantag för börsnoterade mikroenheter, men med förenklade standarder. All viktig information om CSRD-förslaget finns här.
Vad DQS kan göra för dig
Som ett AA1000-licensierat certifieringsorgan erbjuder DQS extern verifiering av dina hållbarhetsrapporter (GRI, Global Compact, ISO 26000, ...). Den externa rapportverifieringen intygar transparens och trovärdighet i din rapportering och ger alla intressenter en försäkran om att din rapport är en korrekt och fullständig återspegling av din hållbarhetsförmåga. Mer information finns här.
Obligationsemittenter drar nytta av att använda standarder och märkningar för att identifiera hållbara obligationer. Detta ger investerare en oöverträffad insikt i en investerings hållbarhet. DQS är ackrediterat över hela världen för verifiering av klimatobligationer. Här hittar du all viktig information om standarden.
Nyhetsbrev från DQS
Håll dig informerad och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Författare
Constanze Illner
Constanze Illner (she/her) is Research and Communications Officer in the area of sustainability and food safety. In this position, she keeps an eye on all important developments in this context and informs our clientele in a monthly newsletter. She also moderates the annual Sustainability Heroes conference.
Loading...