Det Amsterdambaserade chokladmärket Tony's Chocolonely annonserar att de erbjuder 100 % slavfri choklad. DHL åtar sig att ha nollutsläpp senast 2050 och Anheuser-Busch InBev hävdar att de är världens mest vatteneffektiva bryggeri. Allt detta är välkommet - men på vilken grund kan investerare, kunder och affärspartner kontrollera sanningshalten? Det varierar från fall till fall. Den nya standarden ISO/IEC 17029 beskriver hur sådana påståenden kan verifieras och/eller valideras enligt ett standardiserat förfarande.
Slut på den postfaktiska tidsåldern: För att säkra kunders, investerares och konsumenters förtroende på lång sikt behöver näringslivet tillförlitliga metoder för att skilja trovärdiga påståenden från oseriösa marknadsföringslöften. När det gäller utsläpp av växthusgaser finns det redan en sådan metod: redan 2006 publicerades ISO 14064-3-standarden, som anger kraven för verifiering och validering av utsläpp. Standardens framgång har visat att behovet av tillförlitliga och standardiserade metoder inte är begränsat till utsläpp av växthusgaser - vad som behövs är en enhetlig grund för verifiering och validering av uttalanden och rapporter av alla slag. Dessa omfattar uttalanden om produkters och organisationers miljöprestanda, hållbarhetsrapporter, jämförande uttalanden, etiska uttalanden och många fler.
Det är just detta bidrag som den nya standarden ISO/IEC 17029 nu är tänkt att ge: den anger krav på verifieringsorgan och beskriver hur verifieringar och valideringar ska gå till.
Vilka uppgifter kan vi verifiera och/eller validera enligt ISO/IEC 17029?
Verifiering eller validering av en oberoende tredje part som DQS ger investerare, affärspartner och konsumenter garantier för att den information, de siffror och de uttalanden som lämnas ut är korrekta och tillförlitliga. Ofta handlar det om följande:
- Verifieringar av etiska uttalanden om produkter, organisationer, leveranskedjor och tjänster. Riktlinjerna för etiska uttalanden fastställs i standarden ISO/TS 17033, som också är ny. Exempel: "Garanterat utan barnarbete", "Vi betalar löner över genomsnittet till de berörda anställda", "Vi stärker små jordbrukare" osv.
- Validering av metoder för due diligence: Bekräftelse på att metoderna för due diligence kan uppfylla sitt avsedda syfte. Exempel på sådana metoder är tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter, informationssäkerhet, korruptionsbekämpning osv.
- Verifiering av hållbarhetsrapporter: Extern verifiering av hållbarhetsrapporter mot etablerade standarder som GRI och AA1000.
- Uttalanden om produkters miljövänlighet, t.ex. miljömärkningar och deklarationer inom ramen för ISO 14021.
- Verifiering av hållbarhetsindikatorer och så kallade ESG-indikatorer:CO2-balanser (ISO 14064), vattenbalanser(ISO 14046), livscykelanalyser (ISO 14044) och andra indikatorer.
- Verifiering av hållbara investeringar, t.ex. gröna obligationer och klimatobligationer: DQS är ett ackrediterat verifieringsorgan för Climate Bonds Initiative.
Vad är skillnaden mellan verifiering och
validering?
Enligt den nya standarden ISO/IEC 17029 skiljer sig verifiering och validering åt genom hur de förhåller sig i tid till de uppgifter som verifieras:
- Validering omfattar uttalanden och uppgifter som är relaterade till framtiden. I regel handlar det om förutspådda eller simulerade data som avser en avsedd tillämpning. Detta är antaganden som kontrolleras för att se om de är rimliga.
Till exempel: Ett företag hävdar att användningen av dess produkter kommer att minska vattenförbrukningen med 50 %. Ett sådant påstående kan valideras om modellerna visar att den förutspådda minskningen är rimlig.
- Verifierade är resultat som redan har uppnåtts . Det är verkliga uppgifter som kontrolleras för att se om de är sanningsenliga.
Till exempel: Ett företag rapporterar att det har minskat vattenförbrukningen med 50 % jämfört med föregående år. Detta uttalande kan verifieras eftersom det handlar om redan uppnådda resultat.
Hur skiljer sig verifiering och
validering från certifiering och inspektion?
Validering och verifiering är varken en undersökning (inspektion) eller ett intyg om överensstämmelse med en giltighetstid (certifiering). Skillnaden kan alltså ses i bedömningens karaktär och syfte. Viktigast av allt är att fördelarna är olika: medan certifieringar och inspektioner i första hand fokuserar på överensstämmelse med standarder och specifikationer tar verifieringar och valideringar utgångspunkt i organisationers individuella uttalanden och uppgifter. Detta gör det möjligt för företagen att lyfta fram sina egna styrkor och prestationer i stället för att enbart fokusera på överensstämmelse.
Nyhetsbrev från DQS
Håll dig informerad och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Författare
Dr. Thijs Willaert
Dr. Thijs Willaert is Global Director Sustainability Services. In this role, he is responsible for the entire ESG service portfolio of DQS. His areas of interest include sustainable procurement, human rights due diligence and ESG audits.
Loading...