Många företag i EU kommer att behöva anpassa sig till strängare krav på sin hållbarhetsrapportering från och med rapporteringsperioden 2023. Detta är resultatet av ett förslag från EU-kommissionen om att ändra CSR-direktivet (Corporate Sustainability Reporting Directive). Den viktigaste nyheten skulle vara den obligatoriska externa granskningen (revisionskravet) i framtiden. Vi har sammanfattat de viktigaste förändringarna för dig nedan.

Varför var en översyn av direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD) nödvändig?

Genom direktivet om icke-finansiell rapportering infördes viktiga regler för att börsnoterade företag med mer än 500 anställda ska rapportera om sin hållbarhetspolicy och praxis. Kommissionen anser dock att de nuvarande riktlinjerna inte är tillräckliga: Rapporteringen är ofta ofullständig, det saknas jämförbarhet och informationen om risker är ofta ojämn. Investerarna saknar till exempel en tillförlitlig översikt över de hållbarhetsrelaterade risker som företagen är utsatta för. En högkvalitativ och tillförlitlig offentlig rapportering från företagens sida kommer att bidra till att skapa en kultur av större offentlig ansvarsskyldighet.

I framtiden kommer även företag med färre än 500 anställda att vara skyldiga att rapportera.

Den nya förordningen kommer att få fler företag att omfattas av skyldigheten. Det nya förslaget utvidgar tillämpningsområdet till alla stora företag - oavsett om de är börsnoterade eller inte och utan den tidigare tröskeln på 500 anställda. Denna förändring innebär att alla stora företag i framtiden kommer att behöva redovisa sina sociala och miljömässiga fotavtryck till allmänheten. Kommissionen föreslår också att rapporteringskraven ska utvidgas till att omfatta börsnoterade små och medelstora företag, med undantag för börsnoterade mikroföretag, men med förenklade standarder. I detta syfte föreslår kommissionen att en uppsättning enhetliga standarder för små och medelstora företag utarbetas för att förbättra deras öppenhet och minska kostnaderna.

EU:s rapporteringsstandarder i ett internationellt sammanhang

EU:s standarder för hållbarhetsrapportering bör vara förenliga med målen och bestämmelserna för European Green Deal och den befintliga rättsliga ramen. Dessutom bör de inte bara omfatta företagens risker, utan även effekterna av deras åtgärder på samhället och miljön. I detta avseende stöder kommissionen G20:s, Financial Stability Boardets och andra internationella organisationers ansträngningar för att utveckla en baslinje av standarder för hållbarhetsrapportering och för att bygga vidare på det arbete som utförts av arbetsgruppen för klimatinformation.

Externa revisioner ska bli obligatoriska

Enligt förslaget ska alla berörda företag beställa en extern revision för att kontrollera tillförlitligheten i den hållbarhetsinformation som de rapporterar. En sådan extern revision används redan av många företag för att säkerställa trovärdigheten i rapporteringen och minska sannolikheten för fel. Hittills har dock extern kontroll varit frivillig - om förslaget antas i denna form skulle extern kontroll bli obligatorisk.

Vad kommer härnäst??

Nästa steg är att Europaparlamentet och medlemsstaterna i rådet ska förhandla fram en slutlig lagtext på grundval av kommissionens förslag. Samtidigt kommer EFRAG också att påbörja arbetet med ett förslag till standard för hållbarhetsrapportering och slutföra det omkring mitten av 2022. Kommissionens tidtabell kommer att bero på hur förhandlingarna med parlamentet och rådet fortskrider. Om de når en överenskommelse under 2022 bör kommissionen kunna anta den första av rapporteringsstandarderna i slutet av 2022.

Hur DQS kan hjälpa dig

DQS är din erfarna partner för extern verifiering av hållbarhetsrapporter. Vi står vid din sida - med smidig revisionsplanering, erfarna revisorer och djupgående revisionsrapporter. Du kan få mer information genom att kontakta oss.

Författare
Dr. Thijs Willaert

Dr. Thijs Willaert je globalni direktor službi za održivost. U ovoj ulozi, on je odgovoran za ceo portfolio ESG usluga DQS-a.

Oblasti njegovog interesovanja uključuju održivost procesa nabavke, proveru ljudskih prava i ESG audite.

Loading...