Även om livsmedelsförsvar har krävts i olika standarder, t.ex. IFS Food eller BRC, under en längre tid har det fortfarande uppstått oklarheter när det gäller tillvägagångssättet och genomförandet. Frågan om livsmedelsbedrägeri kommer sannolikt också att innebära utmaningar för många kvalitetschefer. Dr. Georg Sulzer, DQS-revisor och expert på livsmedelsförsvar och livsmedelsbedrägeri, avslöjar vad som är viktigt för det praktiska genomförandet.
Dr. Sulzer, på GFSI-nivå diskuteras just nu kraven på livsmedelsbedrägeri och livsmedels äkthet livligt. Vilka konsekvenser kan detta få för de GFSI-erkända standarderna?
Dr Sulzer: Tyvärr är ämnet livsmedelsförfalskning inte nytt.
Livsmedelsskandaler under de senaste åren har fört frågan om livsmedlens äkthet i förgrunden och in i konsumenternas medvetande. Det är därför särskilt viktigt att känna igen livsmedelsförfalskning eller bedrägeri eller att säkerställa livsmedlens äkthet. På grund av det ökade ekonomiska trycket på tillverkare och deras leverantörer ökar naturligtvis också trycket och, om nödvändigt, motivationen att utföra manipulationer och förfalskningar av råvaror och produkter. Termerna "EMA" (Economically motivated adulteration) eller livsmedelsbedrägeri sammanfattar detta fenomen.
Fullständig spårbarhet och kontroll av livsmedelsprodukternas äkthet spelar en nyckelroll när det gäller att upptäcka och förebygga sådana manipulationer och förfalskningar. Utöver befintliga internationella standarder på området (ISO 12931:2012) är det redan uppenbart att GFSI-erkända standarder i framtiden kommer att kräva krav på förfaranden för att förhindra förfalskning och säkerställa äktheten hos råvaror, livsmedel och deras förpackningar för att kunna motverka denna växande trend med rätt verktyg.
Äkthet spelar en viktig roll i den nya versionen av BRC Food Standard. Vad kommer att förändras specifikt för certifierade anläggningar?
Dr Sulzer: I den nya versionen av standarden krävs särskilt ett system för att minimera inköp av förfalskade råvaror. Dessutom måste det säkerställas att alla beskrivningar och påståenden om en produkt är lagligt förenliga, korrekta och verifierade. Detta innebär att det i framtiden inte längre kommer att räcka med att tro på alla deklarationer och påståenden, utan det måste alltid vara möjligt att kontrollera och bevisa deras riktighet.
Detta kommer att kräva ökade ansträngningar från både köparens och leverantörens sida för att tillhandahålla och hantera de nödvändiga bevisen. Det räcker inte längre med att bara märka egenskaper utan ytterligare bevis eller bevis för att de är äkta och korrekta. I vilken utsträckning detta kan och måste bevisas analytiskt av praktiska skäl återstår att se vid tillämpningen av de nya kraven.
Kraven på livsmedelsförsvar har varit obligatoriska senast sedan IFS Food Standard version 6 publicerades. Hur mogna har livsmedelsförsvarssystemen blivit i till exempel Tyskland under tiden?
Dr Sulzer: Naturligtvis är alla certifierade standarder utrustade med livsmedelsförsvarssystem, eftersom de relevanta standarderna (IFS, BRC, FSSC 22000) innehåller motsvarande krav och de ursprungligen beviljade förlängningstiderna för livsmedelsförsvarskrav har löpt ut.
Det finns dock mycket stora skillnader i de metoder som används och i hur djupgående och meningsfulla de införda livsmedelsförsvarssystemen är. Här sträcker sig spännvidden från mycket välstrukturerade, sofistikerade och effektiva system till symboliska system som varken visar på en korrekt förståelse av livsmedelsförsvaret eller en korrekt tillämpning av förfarandena och som framför allt inte tar hänsyn till problemen fullt ut och på ett heltäckande sätt. Tyvärr är det inte bara många företag som fortfarande kämpar med att förstå livsmedelsförsvaret och dess genomförande, utan även revisorerna.
Det finns fortfarande mycket utrymme för förbättringar när det gäller utformningen av system samt valet av metoder, systematiken, sårbarhetsbedömningen och framför allt när det gäller fullständigheten och genomförandet av livsmedelsförsvarsåtgärder.
Kärnan i alla livsmedelsförsvarssystem är hotanalysen. Vilka verktyg rekommenderar du företagen att använda för att genomföra hotanalysen på ett strukturerat och systematiskt sätt?
Dr Sulzer: Det finns ett antal olika förfaranden och tillvägagångssätt för faroanalys. Alla dessa förfaranden har för- och nackdelar och kan vara mer eller mindre lämpliga för det ena eller andra företaget. I princip kan nästan alla riskanalysförfaranden och riskbedömningsprocesser användas. CARVER+Shock-förfarandet som ursprungligen utvecklades av de amerikanska myndigheterna har visat sig vara opraktiskt. Detta bevisas på ett imponerande sätt av det faktum att de amerikanska myndigheterna har godkänt det s.k. Planer för livsmedelsförsvar (FDPB) som ett mer praktiskt instrument och gjort det tillgängligt för allmänheten.
Tillämpningen av TACCP-förfarandet misslyckas vanligtvis på grund av dess närhet till HACCP-konceptet och den därför ofta otillräckliga avgränsningen till hygien- och livsmedelsförsvarsrelevanta frågor. Goda resultat kan endast uppnås med hjälp av FMEA om det tillämpas av anställda som behärskar instrumentet väl och har en god bild av det övergripande systemet.
Enkla diagramförfaranden med hjälp av förstrukturerade arbetssteg och checklistor har visat sig vara mycket användbara och dessutom lätta att hantera. Här kan man utgå från de checklistor som publicerats av det tyska federala institutet för riskbedömning (BFR) eller från FDA:s checklistor och vägledningsdokument som kan fungera bra som grund.
Oavsett vilken metod som används är det under alla omständigheter avgörande för ett framgångsrikt livsmedelsförsvarssystem att systemet är välstrukturerat och komplett. Ett system för åtkomstkontroll eller ett låssystem kan vara en viktig del av ett livsmedelsförsvarssystem, men det utgör inte ett komplett system.
Dr Sulzer, tack för intervjun.
Dr Georg Sulzer är DQS-revisor och ägare till ett ingenjörsbyrå för ledningssystem inom livsmedelssektorn (kvalitet, livsmedelssäkerhet, miljö, arbetsmiljö, energihantering). Hans huvudsakliga verksamhet är konsulttjänster, utbildning, fortbildning och revision samt expertverksamhet för ö.b.u.v.-experter. Han har skrivit två böcker om livsmedelsförsvar och arbetar som expert för EU-kommissionen med utarbetandet av en miljöguide för livsmedelsindustrin.
Nyhetsbrev från DQS
Håll dig informerad och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Författare
Dr. Thijs Willaert
Dr. Thijs Willaert is Global Director Sustainability Services. In this role, he is responsible for the entire ESG service portfolio of DQS. His areas of interest include sustainable procurement, human rights due diligence and ESG audits.
Loading...